Igår fick vi beskedet att Henrik Berggren avgår som VD för Djurgården (jobbar kvar till februari). Kort efter kom en artikel där Bosse hintar att han också funderar på att säga upp sig som Sportchef. Oavsett om Bosse försvinner samtidigt som Henrik eller inte så tror jag (tyvärr) att Bosse inte kommer vara kvar speciellt länge i Djurgår´n. Det är alltså dags att redan nu börja förbereda oss på ett liv utan dessa båda herrar, de absolut viktigaste personerna inom vår förening under de senaste åren.

När Henrik och Bosse kom tillbaka var vi en förening i fritt fall. I slutet av 2013 hade vi ett eget kapital på 10 miljoner samtidigt som vi under det året gjorde en förlust på 12 miljoner. Då bör det läggas till att vi under samma år fick en ”gåva” på 15 miljoner. Under perioden 2009-2013 gjorde vi totalt förluster på ca 72 miljoner. Det var alltså en förening på randen till konkurs som Henke och Bosse tog över och uppgraget var förmodligen enkelt – rädda Djurgården Fotbolls existens. Sanera ekonomin. Bygg upp en buffert. Och se samtidigt till att vi inte åker ur Allsvenskan.

När vi summerar 2014-2018 så ser vi att vi totalt har gjort en vinst på 43,5 miljoner, exklusive resultatet för 2018 som torde generera en mångmiljonvinst då vi sålt Beijmo, El Kabir och Tino för stora summor (ca 50-60 miljoner totalt?). Vid ingången av året var vårt egna kapital 53,5 miljoner och efter detta år borde det vara 80-90 miljoner är min gissning.

Samtidigt som vi har senerat vår ekonomi under dessa åren har vi även stabiliserat oss sportsligt, och kronan på verket var när vi kom 3:a förra året & kvalificerade oss för Europa, samt vann Svenska Cupen i år. Utöver detta har vi reformerat vårt CRS arbete vilket inneburit att vi numera gör bra saker för samhället som även är bra för DIF, vi har bytt ut ledningen för ugdomsfotbollen och akademin, vi har byggt ut Kaknäs, och mycket mer. Nu när vi ska summera Henkes gärningar som VD går det inte att summera på annat sätt än att det har varit en total succé. Som ytterst ansvarig har vi under hans tid fått från konkursens rand till att vara en av Sveriges rikaste föreningar som återigen har kraft att mäta sig i toppen av Allsvenskan och vinna titlar. För detta ska Henrik Berggren och Bosse Andersson ha ett enormt tack från hela Djurgårdsfamiljen!

Hur går vi nu vidare är nästa fråga? Ja Henke är ju en ekonom i grunden vilket har varit ytterst bra under dessa svåra år när fokus har varit att få en ekonomi i balans och bygga upp ett eget kapital. Bosse är samtidigt bäst i Sverige på att hitta talanger och köpa spelare billigt som man senare säljer dyrt. Det han är absolut bäst på är förmodligen spelartransfers, att bygga upp en sportslig organisation kring a-laget och köpa spelare för ett lagbygge istället för att förädla och sälja, ja där är det möjligen mer osäkert.

Det jag tror att vi behöver nu är en VD som istället för att främst titta på ekonomin tittar mer på hur vi ska utveckla föreningen så att vi kan utmana våra främsta konkurrenter i toppen av Allsvenskan inte bara i Eget Kapital utan även i Omsättning. Det är de löpande intäkterna som betalar lönerna så i slutändan är det främst omsättningen och inte det egna kapitalet som avgör hur bra fotbollslag man kan ställa på planen. Det är bara att titta på tabellen för arbetsgivaravgifter där Aik har ungefär dubbelt så höga kostnader som vi har, självklart återspeglas det i att de då har större möjligheter att ställa ett bättre lag på plan. Att öka vår omsättning genom högre publikintäkter, sponsorintäkter, merchintäkter, osv. borde alltså vara det absolut viktigaste för den nye VD:n, detta för att kunna ge sporten och vår Sportchef utökade resurser.

Detta är självklart lättare sagt än gjort. Men jag tror att en VD som presenterar en trovärdig VISION för vart vi ska och hur vi ska ta oss dit kommer kunna engagera och entusiasmera både supportrar, de på kansliet samt sponsorer. Det handlar om att sätta upp ett mål, en plan för hur vi ska ta oss dit, och sedan ha en röd tråd i hela verksamheten.

Ett av de viktigaste områdena är Kommunikation & Marknadsföring. Här har vi fått in välkomna nytillskott i Axel och Daniel som verkligen har imponerat hittills (Daniel är visserligen ny men har tidigare varit involverade i flera av våra lyckade kampanjer). Med en ännu bättre styrning och en VD som är med och pekar ut riktningen för hela föreningen tror jag att vi har stor potential att förbättra dessa bitar. Detta måste anses vara ett av de absolut viktigaste områdena för det påverkar i förlängningen både publikintäkter, sponsorintäkter samt allmänhetens bild av DIF.

En personlig reflektion är att något som vore välbehövligt är att DIF från officiellt håll presenterar en tydligare bild av vilka vi är, varför vi är Sveriges framgångsrikaste förening, varför vi kallas Stockholms Stolthet, vilka våra supportrar och idrottsutövare är, var vi kommer ifrån, våra historier, och vad som binder oss samman och gör oss så otroligt stolta över att vara djurgårdare och en del av Djurgårdsfamiljen. Att berätta historier om supportrar såväl som gamla och nuvarande idrottsutövare för att stärka vår identitet och göra att man som djurgårdare kan känna en enorm stolthet och samhörighet oavsett hur det råkar gå på fotbollsplanen eller i hockeyrinken för tillfället. Detta är självklart inte lätt och kanske inget som en nytillträdd VD kan göra från dag 1. Men tillsammans med de på kansliet och tillsammans med den kanske största resursen man har till sitt förfogande, hela den samlade Djurgårdsfamiljen, så tror jag att det är möjligt.

Vad gäller det sportsliga så bör vi nog redan nu börja förbereda oss på ett liv utan Bosse Andersson, denna legendar som efter sina båda sessioner i DIF skrivit sig in i historieböckerna för all framtid som en av de allra största djurgårdarna. Här tror jag att vi hade mått bra av att utöka organisationen lite och ha en Sportchef av Högmo-typ som har ansvar för att vi ligger i toppklass i Sverige vad gäller träningsförutsättningar, kosthållning, personlig utveckling, att tillgodogöra sig nya forskningsrön och ligga i framkant generellt, osv. Vi behöver nog höja professionaliteten runt dessa bitar för att verkligen etablera oss i toppen av Allsvenskan både på kort och lång sikt.

Sen behöver vi nog bygga ut vårt scoutingnätverk också, Bosse har ju skött detta själv tidigare via sina kontakter men här behöver vi jobba upp en organisation och kontaktnät som lever kvar oavsett vem som sitter som Sportchef för stunden. Därför tror jag att det vore bra att anställa någon som enbart jobbar med detta, en slags Chefsscout. Man kan nästan säga att det är den här personen som egentligen tar över Bosses arbetsuppgifter i så fall (även om personen inte får sista ordet gällande värvningar) och att Sportchefen av Högmo-typ egentligen skulle bli en ny roll (om man inte ser till själva titeln utan mer till arbetsuppgifterna). Sportchefen skulle ha det övergripande ansvaret och staka ut lånsiktiga mål där man vid värvningar inte bara ser till det kortsiktiga och eventuell försäljningspotential utan även till om spelaren passar in i truppbygget, om spelarens egenskaper är det vi verkligen behöver, om vi kanske har en U21 spelare på samma position som vi inte vill stänga dörren för, osv. Bosse har såklart haft allt detta i åtanke också vid värvningar, men när man sysslar så mycket med scouting och förhandlingar med agenter och klubbar så vet jag inte hur mycket tid som finns över till saker som långsiktiga strategier, att maximera förutsättningarna för våra ungdomsspelare, mm.

Personligen så är min värsta mardröm att Bosse slutar rätt snart och att styrelsen beslutar sig för att inte bara ge Özcan ett nytt kontrakt utan även utökar hans befogenheter gällande värvningsarbetet. Detta av två anledningar: 1. Jag tror inte att Özcan har den taktiska kompetensen till att ta oss till nästa steg & 2. Det vore extremt kortsiktigt (och dumt) att ge mer makt över värvningsarbetet till en tränare som vi vet ryker vid minsta motgång, och då är vi tillbaka på ruta noll. Nej, vi behöver bygga en sportslig ledning som kan säkerställa vår konkurranskraft på sikt oavsett vem som är tränare för stunden.

Det är nu en ny epok vi går in i. Vi hade guldåren, sen kom krisåren och nu har vi varit i en återuppbyggnadsfas i några år. Vi har nu en fantastisk grund att stå på för de kommande 5-10 åren men det gäller att förvalta detta läge på bästa sätt nu. Det är nu vi ska höja oss ytterligare och ta nästa steg inom alla områden; med DIF-TV, Kommunikation & Proaktiv PR, Marknadsföring Publikrekrytering, Varumärkesbyggande, Sponsorer, Merchendise, bygga Djurgårdsidentitet, och sist men inte minst – det Sportsliga!

En ny VD och framöver en ny Sportchef (även om jag verkligen hoppas att Bosse stannar minst ett år till för att underlätta övergången) kan vara välbehövliga vitamininjektioner i denna transformering som vi nu måste genomgå för att bli bättre på precis allt. Samtidigt innebär det självklart en stor risk för det är extremt viktigt att man träffar rätt både i organisationen och gällande vilka personer som tillträder. Styrelsen, inklusive vår ordförande, har varit rätt anonyma under de senaste åren, även om de självklart också ska tillskrivas cred för förvandlingen som har ägt rum. Men nu är det dags att kliva ut ur skuggan och peka ut riktningen för hela föreningen. Ni har 12 000 engagerade medlemmar och ett par hundratusen djurgårdare runt om i Sverige som sätter sitt hopp till er, nu är det dags att leverera!