Säsongssummering - Hur bra var egentligen 2020?

Säsongen 2020 är till ända och vi har hunnit gå in i 2021. Det är därför dags att stänga boken för 2020. Vi har pratat med några forumiter och skribenter på Djurgårdsfamiljen om vad dessa anser om säsongen 2020.

Notera att frågorna ställdes innan jul och därav nämns eventuellt inte nyförvärv som gjorts sedan dess.

Jag förväntade mig en toppstrid eller i alla fall häng på topp tre. Truppen var intakt så när som på spets framåt och bakåt i Buya och Mackan, så en fjärde plats är klart godkänt.

Jag hade nog räknat med lite av ett mellanår i Allsvenskan, runt plats 3-5. Jag insåg att tappen av Buya och Danielson var tunga och kände dessutom att vi överpresterade en del under 2019. Dessutom är det svårt att försvara en titel och vara regerande mästarna som alla vill slå.

Men på förhand trodde jag nog att vi skulle klara av tappet av Buya betydligt bättre än vad vi gjorde. Det stod ju tidigt klart (i premiären typ) att vi blev ett helt annat lag med en trögrörlig Kujovic på topp och problemet på centerpositionen förföljde oss ju under resten av säsongen. Vi saknade verkligen Buyas kontanta löpningar som öppnade upp ytor för resten av laget i offensiven samt var viktiga för vårt presspel defensivt.

Sen hade jag (måhända naiva) förhoppningar om att Berg skulle vara skadefri och axla Danielsons roll, det gjorde han väldigt bra när han väl spelade men tyvärr så var han ju skadad under en stor del av säsongen. Summa summarum så hade jag räknat med lite av ett mellanår och det blev det ju också, men rent spelmässigt så måste jag ändå säga att jag är lite besviken. Vi hade ett väldigt fint grundspel, precis som under 2019, men vi saknade det där lilla sista offensivt och släppte dessutom in betydligt fler mål än under 2019. Det känns lite som att vi, med ett par matchers undantag, aldrig riktigt fick ”spela ut” och visa vad det här laget på riktigt var kapabelt till. Självklart spelar avsaknaden av publik in delvis i att det blev som det blev, jag tror att energin spelarna får främst i offensiven, att ta den där löpningen in i straffområdet för att få chansen att göra mål framför Sofialäktaren, är viktigare än man kanske visste innan.

Utöver Allsvenskan så hade jag stora förhoppningar på vårt Europaspel och kände att det kanske var det viktigaste under säsongen, att försöka lyckas i Europa och ta sig till ett gruppspel i EL (CL var mer en dröm). Jag kände på förhand att om vi lyckas i Europa och vinner några derbyn så kommer jag vara nöjd med säsongen även om vi slutar på plats 4-5. Ett gruppspel i Europa hade varit otroligt viktigt för föreningen och underlättat för oss att ta nästa steg, både pengarna det hade inneburit men även matcherna i sig, rutinen både spelare och ledare får, osv. Tyvärr blev Europa ett magplask, det kände inte som vi gav oss chansen mot Ferencvaros och vi var lite för naiva i hemmamatchen mot Cluj (även om prestationen var bra). Hoppas detta var en nyttig lärdom både för spelarna och tränarna inför framtiden.

Det som räddar den här säsongen och gör att den ändå för Godkänt i min bok är att vi blir Bäst i stan. Det är otroligt viktigt på många sätt och det var nästan roligare att följa våra konkurrenters kräftgång under året än vårt eget trubbiga spel.

Inför säsongen så var förväntningen att vi skulle slåss om topp 3 i Allsvenskan. Europa hade jag inga förväntningar på utan såg det som en bonus om det skulle gå vägen. När vi lottades mot Cluj och visste om att det skulle bli en relativt enkel lottning i EL-playoff så kände jag att en topp 3-placering i Allsvenskan eller gruppspelet i Europa League vore en godkänd säsong. Nu blev det varken eller och det är svårt att vara nöjd med säsongen som helhet. Framförallt när vi har fått så många chanser till att göra en bra säsong men inte ha tagit de. Jag tänker närmast på en bra match mot Cluj utan att få hål på de, två självmål mot Elfsborg och gnaget blandat med usla insatser mot Falkenberg och Helsingborg. En poäng ifrån att sluta topp 3, med så många mindre bra insatser och att ha haft det i egna händer så många gånger så är jag besviken med säsongen.

Jag trodde vi skulle få se KoT /DIF 2.0 Trodde på en rejäl utveckling i spelet ute på plan Bättre på att dyrka upp låga försvar. En maskin med finess.

Nej, det gjorde det inte alls. Vi var som en maskin som inte kom upp i varv. Rejält tunga att möta. Men mer med utnötning i stället för finess.

Vändningen från 0-2 till seger mot Malmö fick mig att gå bananers på pressläktaren. Det var stort. Karlis visade vägen med sin vinnarskalle. När det såg mörkt ut vid 0-2 gnuggade han på, krigade, gav fula efterslängar och höll liv i matchen.

Vändningen mot Malmö var fantastisk, och även derbysegern borta mot Aik var riktigt fin!

Mindre positivt var matcherna mot Ferencvaros och Cluj, främst den sistnämnda matchen där man kände att vi var så jävla nära och hade förtjänat ett bättre resultat, men att vi ändå inte räckte till. Vi hade en drömmöjlighet att ta oss till gruppspelet och vi sumpade den på ett frustrerande sätt där Cluj cyniskt maskade bort stora delar av matchen.

Det går ju inte att blunda för vändningen hemma mot Malmö, det sticker ut över allt annat i år. Mindre positivt säger jag Falkenberg borta. Helsingborg borta var väl egentligen lika dålig den men mot Falkenberg slarvade vi bort topp 3 på ett uselt sätt efter att ha satt oss i ett bra läge efter matcherna mot Malmö och Sirius hemma bl.a.

Vändningen mot Malmö. Oerhört.

Haris har ju blivit två tre år yngre känns det som och fick välförtjänt Järnkamin-utmärkelsen. Det säger en del om denna märkliga säsong att truppens äldste spelare som kanske ”borde” varit en bänkspelare är den stora överraskningen. Men stor repekt till Haris.

Haris. I rätt svag konkurrens tyvärr, men att Haris har levererat så starkt under hela säsongen är imponerande. Man trodde nog på förhand att han främst skulle sitta på bänken men så blev det sannerligen inte.

Jag säger Jonathan Augustinsson. Från att ha tagit över platsen till vänster i backlinjen till att rycka in och göra det väldigt bra som mittback när vi behövde det som mest. En typisk spelare som jag tror att många tar för givet och kan bli saknad nu när han är borta.

Jonis. Förstod varken vad Özcan eller KoT pratade om innan jag tyckte Jonis gick in och ägde. Vilken skillnad på honom det blev med attityd och självkänsla.

Jag gillar Ring och trodde på honom efter den mycket fina guldsäsongen där han var vår näst bäste poängplockare. Men han var en skugga av den han var förra året.

Ring och Kujovic främst men det finns fler spelare man skulle kunna nämna. Ring stod verkligen inte att känna igen och jag hade betydligt större förhoppningar på Kujovic efter hans fina höst.

Jonathan Ring, utan tvekan. Från att ha varit en av de viktigaste spelarna 2019 med 13 poäng till att 2020 sluta med en assist på kontot trots ett stort förtroende och (inledningsvis) ordinarie.

Målvakterna och Astrit.

Jättepositivt! En rutinerad finsk landslagsspelare, en 24-årig mittfältsmotor från Uppsala och två jättespännande ungtuppar i Hien och Leo. Bosse är inte klar. Jag vet att det kommer mer och har stora förväntningar.

Riktigt bra nyförvärv. Elias känns som en klockren värvning, bra ålder, redan etablerad och verkar ha flera fina egenskaper i passningsspelet. Något som vi kanske saknat delvis under 2019-2020, Karlis-Ulven har varit kanske Allsvenskans bästa mittfältare men ingen av dem är speciellt kreativ i passningsspelet. Där hoppas jag att Elias kan bidra på ett annat sätt under 2021 vilket förhoppningsvis kan förbättra vår offensiv och göra att vi gör fler mål.

Rasmus känns som en supersmart Bosse-värvning, landslagsman, erfaren, ledaregenskaper, verkar ha fina kvalitéer och övergången betalar nästan sig självt då vi får pengar för Finlands EM-spel i sommar. Folk på forum pratar redan om att han kanske blir kapten 2021.

Slutligen Isak Hien som känns superspännande. Verkar ha en enormt fin fysik, är ung och hans historia som anfallare gör att han även ska ha bra teknik. På pappret ser det ut som att han kan bli en kommande storförsäljning och han inger även ett väldigt lugn i intervjuer och verkar smart och mogen för sin ålder. Att han ska ”reppa DIF i förorten” och att han precis som Elias och Rasmus är Djurgårdare sedan tidigare är självklart ett stort plus.

Som oftast när det kommer spelare till föreningen så är man positivt inställt och hoppas på mycket. Trots att Elias Andersson har varit en av seriens bästa mittfältare 2020 så har han gått lite under radar för den stora massan, jag tror att han kan lyfta ordentligt hos oss. Inför 2021 så ställs vi inför en liknande situation som vi gjorde inför 2018 efter att Kim Källström meddelat att han slutar. Källström går inte att ersätta rakt av men vi lyckades med att få in Ulvestad som visade sig vara en kanonvärvning. Ulvestad kan vi inte heller ersätta rakt av men jag hoppas att Schuller kan vara en positiv överraskning.

Förutom Elias så vet jag inget om någon. Men Kim låter nöjd, så då är jag också det.

Vi behöver en lite bredare trupp. Vi behöver och kommer också få en föryngring. Vi behöver en backlinje som det inte laboreras med likt den här stökiga säsongen. Sedan vill vi ha fart på yttrarna. Gärna också en spännande ung råtalang som nia som konkurrerar med Kula och Kujo. Vill också se lite mer djupledsspel än 2020.

Det vore fint att få in en riktigt vass förstemålvakt som stabiliserar upp defensiven. Sen vill jag få in mer fart och fläkt offensivt och att vi får fler spelare som kan hota offensivt på egen hand. Snabbare offensiva spelare som gör att vi hotar mer i omställningsspelet. Mer och bättre djupledsspel och att vi blir lite mer direkta när tillfälle ges så att vi inte ständigt måste stångas mot samlade försvar. Och kanske även att vi hotar lite mer centralt och inte bara från kanterna.

I stort tycker jag dock att Kim och Tolle har gjort ett fantastiskt jobb och det är tack vare vårt stabila och fina grundspel som vi slutar fyra i Allsvenskan trots att flera spelare underpresterade och att vi hade en del otur med skador.

Framförallt så hoppas jag att man tar in spelare med de egenskaper som man önskar och har det på plats inför säsongen. Jag tänker främst på en löpstark anfallare och ser över mittbacksituationen. Vi alla vet hur frustrerande det var under en period i somras när vi spelade mer eller mindre utan en renodlad anfallare på topp samtidigt som vi hade Kujovic och Holmberg på bänken. Bakåt så kan det känns som mycket med 5 mittbackar om vi tar in Ekdal t.ex. men då ska man komma ihåg att ingen av våra nödlösningar Ulvestad eller Augustinsson kommer att vara tillgängliga nästa år. Det var totalt 6 matcher där både Berg och Nyholm saknades under 2020 och ett flertal matcher där en av de inte var med. Å andra sidan så kan jag tycka att Melker Jonson mycket väl kan vara ett femte alternativ och bör kunna spela U21 och/eller vara utlånad med möjlighet att plocka tillbaka när/om det behövs.

Nästan alla pratar om djupled/press/trycka. Jag vill ha ett lag som håller i bollen. har förmågan att växla tempo, men varken anfaller eller försvarar stationärt.

Jag förväntar mig ett yngre DIF. Det blir absolut toppstrid och förhoppningvis Europaspel i sommar. Håller tummarna för ett supervaccin och att publiken kommer tillbaka halvvägs in i seriespelet.

Det ska bli roligt och intressant med en nystart. Jag hoppas som jag skriver ovan att vi får till vår offensiv bättre under 2021. Sen kommer spelet säkert halta en del till en början med så många nya spelare, så vi måste nog ha lite tålamod, men jag tror och hoppas att vi kommer att göra en fin säsong och utmana om topp 3 placeringarna. Mycket hänger såklart på vad Bosse levererar för värvningar framöver. Förhoppningsvis slår även ett par unga spelare igenom på allvar, det saknade man verkligen under årets säsong.

Att vi slåss om topp 3 i Allsvenskan och kommer att få kvala till Europa redan i sommar. I och med att våra Stockholmsrivaler hamnade i samma grupp i cupen så kommer en av de att åka ut redan där. Det samtidigt som att det är hela havet stormar i Peking och Göteborg är på dekis så förväntar jag mig att vi eller någon av de tre lagen ovanför oss i Allsvenskan 2020 vinner cupen och att vi således får den sista platsen.

Eftersom jag har en enorm tillit till alla våra ledare, så räknar jag med topp 3. Får vi alla bitar på plats, kan topp 3 betyda SM-guld.