Nobbes Djurgårdsbilder

Foto

Från gården i Tumba till Kaknäs

Från gården i Tumba till Kaknäs

Från gården i Tumba till Kaknäs

Från gården i Tumba till Kaknäs


Olle DIF Eriksson

Olle DIF Eriksson

4 år sen


Det var gårdsfotbollen som formade dem som spelare. Varje dag efter skolan spelade Mattias Mitku som bor i port 15 och Kofi Asare, port 17, fotboll på gården hemma i Tumba. Långt ifrån den organiserade fotbollen med krävande tränare och gapiga föräldrar nötte de finter och utvecklade sitt spel på små ytor.

– Min teknik har jag fått från gårdsfotbollen. Den hade jag aldrig utvecklat annars. På gården får man lov att vara kreativ och testa finter, det är ingen tränare som står och skriker på en, säger Kofi Asare, 18 år.

Efter matchen i måndags mot Brage var hans namn på alla Djurgårdares läppar. Han kom in i andra halvlek som vänsterytter och inledde med att överstegsfinta den ena Bragespelaren och sedan sulfinta den andra. Han varvade fina dribblingar, en fantastisk cross som friställde Kujovic, med att ibland lugna ned spelet. Det såg både explosivt, tekniskt och moget ut. Detta i hans blott fjärde inhopp i A-laget.

– Kofi var duktig. Han kom in och tog för sig och gjorde det han är bra på. Han var inte rädd för att utmana utan vågade och tog sig förbi. Det gäller bara att han fortsätter och gör det om och om igen. Men han kan ännu mer, det kommer alla få se. Jag är glad för hans skull, säger den ett år äldre kompisen Mattias Mitku. Han spelade samma match som högerytter och bidrog med två så kallade hockeyassist. Förra säsongen debuterade han i Allsvenskan i den mirakulösa vändningen mot Malmö FF och hann sedan göra ytterligare två inhopp. Denna säsong har han bland annat gjort en kvart i Svenska cupen mot Kalmar.

För tio år sedan gick de bara ut på gården och lirade. Idag tar de pendeln tillsammans från Tumba in till centralen. Därifrån buss ut mot Kaknäs. De har följt varandras utveckling och har inga svårigheter att rabbla upp den andres styrkor.

– Jag kommer ihåg när vi var små och Mattias spelade semifinal i Tumba-kicken. Han fick bollen på kanten, gjorde överstegsfint och knorrade in bollen i krysset, det var jättesnyggt, säger Kofi Asare och utvecklar:

– Mattias styrkor är tekniken och blicken för spelet. Han är trygg med bollen och jävligt bra en mot en. Men jag brukar säga att han ska våga mer, utmana och komma till egna avslut. Jag har sett han så länge och vet vad han kan. Om han vågar mer så kommer han med tiden klara det bra och Kim och Tolle skulle låta han göra det.

Mattias Mitku å sin sida kontrar med att Kofi är väldigt snabb, explosiv, teknisk och har ett bra avslut.

– Det han behöver jobba med är konditionen, så att han orkar en hel match. Men han kan gå extremt långt, det är upp till Kofi själv. Det gäller att han har tålamod, säger Mitku och avslöjar att Kofis smeknamn är Kofboom. – Haha, ja, det är för att han skjuter så hårt.

Tumba United För en ung tonårskille finns det mycket som lockar i livet och som kan dra fokuset från fotbollen. Men för Mitku och Asares del är det bara fotboll som gäller. När de inte tränar eller spelar match med Djurgården hänger de med vännerna i Tumba United. Det är en sammanslutning av 20-40 fotbollsgalna killar i Tumbaområdet som har passionen till fotbollen gemensamt. Två killar spelar i IFK Tumba i division fyra, någon i Huddinge i division 2, en annan i Farsta i division 3 och så vidare. Man träffas med jämna mellanrum och spelar fotboll ihop, ibland blir det pingis eller en grillkväll.

– De flesta är i vår ålder och flera är jätteduktiga och skulle på sikt kunna bli riktigt bra. Det skulle inte chocka mig om de spelar i Superettan eller i Allsvenskan en dag. Men många skulle behöva skolning, konstaterar Mattias Mitku.

På Tumba Uniteds instagram kan man se ett klipp från förra hösten där Mattias Mitku besöker en grupp elever på Storvretsskolan för att berätta om sina framgångar och motgångar som fotbollsspelare. – De yngre i området, det kan vara mina kompisars småsyskon, ser mig som en förebild så då vill jag ta ansvar. Jag tänker på hur jag beter mig och vad jag lägger upp på sociala medier exempelvis. Jag försöker berätta om att det är viktigt att ha tålamod, vara mentalt stark så att man klarar av motgångar men även att man ska vara ödmjuk vid framgång.

Haris stöttar och ger tips Men har de själv några förebilder i Djurgården där de flesta spelarna är betydligt äldre och mer erfarna? Kofi Asare säger att det är flera av spelarna i A-laget som stöttar, både på träningsplanen och i omklädningsrummet. – Haris (Radetinac) har försökt hjälpa mig mycket med försvarsspelet. Han brukar förklara saker och tar upp grejer som han tycker att jag ska tänka på. Banda (Emanuel) brukar säga att jag ska våga utmana och våga vara mig själv. Men det finns även andra spelare som försöker hjälpa en. Det är jättebra.

Mattias Mitku: – De flesta stöttar men Joel Asoro är den jag har bäst kontakt med. Vi spelar på en liknande position så jag tar många tips från honom.

Drömmen är att en dag spela i någon av de stora ligorna. I år är målet att konkurrera om en plats som ytter i Djurgården. Han vet att konkurrensen är tuff men att ”det kan gå snabbt i fotboll”. – Jag hoppas att jag får göra fler inhopp eller starta någon match. Ledarna säger att jag ska ha tålamod och det har jag. De tror på mig, så när chansen kommer ska jag ta den, säger Mattias Mitku.

Kofi Asare: – Jag vill nå min fulla potential. I år är mitt mål att försöka komma upp i A-laget och konkurrera på riktigt om en allsvensk plats. Jag väntar bara på att få chansen, jag känner att jag är redo för det.