Henrik "Henke" Berggren är väldigt nöjd med Magnus (Pålsson). Jean (Balawo) låter väldigt nöjd med detta transferfönster. Så vad månde bliva. Klubbens mål är att vara på den övre halvan. Jag hoppas att vi ska kunna slåss om platserna 3-6. För stunden kan vi inte under en serie vara nära Rosengård eller Häcken.
Välkommen till totalt sett cirka 60 minuters intervju med dom två som kommer leda vårt damlag säsongen 2022.
Jag hade bestämt träff med Jean och Magnus på mitt jobb. Dom tackade ja. På grund av att den digitala och manuella bokningssystemet krockade blev det inte av. Men Jean ville detta. Han bjöd ut mig till Kaknäs följande onsdag. Jag åkte ut till en av mina favoritplatser i Stockholm direkt efter mitt jobb. Damerna höll precis på att avsluta sitt träningspass. Hälsade på Jean som stod och tittade. Hälsade även på kommunikationsansvarig Olle Anrell. Hade bara "träffat" honom via mail och sms. Hade ett litet snack med honom vad hans jobb innebar. Helt klart mycket mer förberedelse och logistik inför olika intervjuer än vad jag behöver gå igenom. När jag hörde allt Olle måste få till för att få till en intervju kände jag mig igen, oerhört privilegierad. Precis innan träningen tog slut så fick Hayley Dowd en känning. Jean blev riktigt orolig. Men sen under intervjun så var Magnus rätt lugn om vad känningen innebar.
Jag har slagits rätt länge för att vi supportrar ska stötta våra damer. Cirka sex år sedan försökte jag på Svenska Fans att få en match, som inte på något sätt krockade med herrarna, att bli DEN matchen där damerna skulle få stödet av den potential som Sveriges bästa supportrar har. Jag trodde naivt att det skulle kunna komma 2500 - 3000 åskådare. Jag TROR, utav dom kommentarerna jag fick, att det kom 25-30 stycken. Då upptäckte jag att okej, jag är ingen som får "massorna" att följa mig. Träffade några Djurgårds vänner för första gången den matchen vilket alltid är trevligt. Hur ska man kunna få x antal tusen åskådare komma och titta på våra damer? Jag har anfört saker som: Hitta din anledning. För att du är DIF. För att du saknar Stockholms Stadion. För på en dammatch, som det ser ut idag, kan ett 10-tal supportrar göra stor skillnad. Oavsett vad, finn din anledning. Vill du göra "Henke", vår VD som är en av arkitekterna till att vår klubb återtagit vår plats i toppen av Svensk fotboll, RIKTIGT glad, ta med dig alla Djurgårdare du känner och gå och titta på en match med våra damer.
Djurgården idag är en familj. På riktigt. Där dom allra flesta både känner sig delaktiga och vill vara detsamma. Vår sportchef till damerna, Jean Balawo, är en oerhört sympatisk och charmig människa med ett ständigt flöde av positiva ord. Magnus Pålsson är tränaren. Inte lika utåtriktad. Men då och då när frågorna träffar rätt så brinner det till i ögonen. Kändes som att han såg framtiden med stor tillförsikt.
Jean Balawo/Magnus Pålsson
Ålder: 33 / 30 år
Civilstånd: Singel / Gift
Barn: Nej / Kommer ett barn i september
Fordon: Nej / Har bil
När det är val, röstar du då: Ja / Ja
Hur kommer det sig att du började med fotboll?
Magnus: Jag började spela fotboll när jag var 6 år. Mamma spelade pingis. Pappa var ointresserad av sport. Så hur det blev fotboll kommer jag inte ihåg. Kanske kompisar som också spelade? Jag spelade i Torns IF.
Läste om Torn när dom höll på att gå upp i Superettan. Dom hade ett upplägg jag aldrig hört i någon
annan klubb. Alla i laget hade exakt lika mycket betalt.
— En mycket fin förening. Spelade där i 3 år. Sen gick jag till Södra Sandby. En mindre förening som är duktiga på flicksidan. Det har resulterat i att A-laget varit uppe i division 1. Spelade där i division 4-5 sådär. Gjorde det tills jag flyttade upp till Lidingö, för att plugga på Bosön. När jag kom dit sa en ledare: Du får välja, vill du spela fotboll eller vill du bli tränare? Såg min potential som spelare kanske låg division 1 nivå. Jag spelar fortfarande på låg nivå. Det, spelandet och som tränare gör att jag ägnar mig åt fotboll i stort sett dygnets timmar.
När du var i Lidingös organisation, hur var din kontakt med Markus Karlsson då?
Magnus: Han var min chef under några år. Han var klubbchef. Jag var tränare i många lag där ute. Jobbade även som en del av tjänsten på kansliet.
Magnus, du har tränat både flickor och pojkar? Skillnader? Likheter?
— I södra Sandby tränade jag både flickor eller pojkar. Teknikträning. Tillslag och mottagning av bollen. Då spelade jag själv också i deras A-lag. I Lidingö tränade jag mest pojkar. Damer är detta uppdrag det första. Det finns vissa skillnader mellan flick och pojk samt dam och herr på generell nivå. Flickor eller damer är lite mer specifika i sina frågor. Vill gärna veta det exakta svaret. Vilket i sin tur leder till att jag måste vara förberedd på att frågorna kommer och ha svaren på dom frågorna. Dom/ pojk- eller herrlag jag tränat har varit mer för frihet på planen och tjejerna vill ha mer struktur. En stor skillnad är att tjejer som satsar på fotboll, är att deras värld är oftast helt annorlunda än vad det är motsvarande pojkar. Dom flesta killar har inte varit på arbetsintervjuer eller pluggat lika mycket som tjejerna gör, på en generell nivå.
Vad triggar dig med att vara tränare?
Här var en sån fråga som ögonen tändes i en eld av inre övertygelse.
— Att vinna.
Magnus skrattade lätt, fortsatte.
— Jag älskar att tävla. Folk i min närhet som känner mig beskriver mig som den sämsta förloraren dom känner. Det i sin tur gör att jag gör allt jag kan för att slippa få den känslan av att förlora. Hade jag haft samma driv som spelare hade jag kanske nått längre. Min förståelse för vad som krävs för att vinna matcher är idag mycket större.
Finns det något av att se dina idéer förverkligas ute på plan?
— Jo, självklart. Det är naturligt som tränare. Jag kan inte påverka knappt någon när en match spelas. I mina förberedelser, då kan jag påverka. Att se något av det jag tror på förverkligas på plan ger en lycka. En lycka som kanaliserar sig först till spelarna, sen mig själv. Jag brukar säga det, inom fotboll är det inget du vinner själv. Du vinner som en del av ett lag. Vi vinner TILLSAMMANS.
Jean fortsatte.
— Jag började på flicksidan. Sen fortsatte jag med akademi och pojkfotboll. Det var något år när Djursholms A-lag hade det tungt. Jag blev ombedd att hjälpa till säsongen ut. Sen var det så jävla kul. Jag märkte en skillnad på hur noga flickorna var att förstå varje detalj vi gick igenom. Märkte snabbt, att det vi sa och det vi tränade på, fick jag snabbt ut på planen. Var verkligen roligt. Se sina tankar omsättas på plan. Så från en höstsäsong blev det tre år till, som inte alls var med i beräkningen från början.
Hur kom det sig att du kom till Djurgården då?
Jean svarade.
— Alltid varit Djurgårdare. Jag har en bakgrund på så sätt att min styvfar är Fedo Moukoko. Han var den som tog hit René Makondele, Yannick Bapupa, och Richard Ekunde. Jag har varit nära, men långt ifrån, Djurgården hela mitt liv. Sen hade jag kontakt med Ola Danhard och fick en förfrågan, då var det inget snack. När Djurgården kallar kommer jag direkt.
Du hade inga problem att lämna det du byggde upp i Djursholm?
— Ärligt talat, det var Djurgården, inga problem.
Hur ser ni på faciliteterna hos damerna, är dom på en bra nivå?
Jean: Det ligger i mänsklig natur att alltid vilja ha mer och bättre. Det kommer byggas ut och om. I november tas dom första stegen.
När jag intervjuade KoT (Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf) första gången frågade jag varför vi inte tränade på kvällar när nästan alla matcher infaller då eller sen eftermiddag. Dom sa att dom bästa fysiska förutsättningarna var på morgonen. Hur ser det ut för våra damer?
Jean: Det är så att vi tränar, på det sätt, att alla har möjlighet att skapa den inkomst man behöver. Kanske plugga. Jobba någon form av deltid. Blir då ofta främst på eftermiddagen eller tidig kväll. Där ligger damfotbollen efter.
Hur många hos oss skulle vi kalla proffs?
Jean: Jag tror att det är cirka 70% som har en inkomst hos oss. Sen har vi många unga flickor som pluggar som bara har sin utrustning och tunnelbanekort.
Jag har hört att transfersummorna för damerna börjat stiga rejält. Hur påverkar det oss?
Jean: Jag vet inte hur alla gör. Kanske dom lägger nya TV-avtalet på organisation? Men på sikt kommer dom nya pengarna driva upp lönerna. Sen köpte Häcken en spelare från aik för en miljon. Det är summor som vi aldrig har sett nationellt. Det visar på vad som är möjligt med rätt kvalitet, då finns det mer och mer pengar. Vi har en stark generation under A-laget. Redan från dom som är födda 2002 har vi flyttat upp fyra stycken spelare. Från generationen under (2004), tror jag att vi kommer att flytta upp ännu fler. Om vi behåller vår kvalitet på utbildningen ser jag inte varför någon av alla dom kan ta steget ut till stora europeiska klubbar.
Hur står sig vår akademi? Lokalt och nationellt?
Jean: Flickor 17 och 19 står sig bra nationellt. Dom yngre lagen 10 och 11 står sig riktigt bra nationellt. Akademin är relativt nystartad. Det första jag gjorde när jag kom till Djurgården var att skapa nya årskullar. Vi har tre årskullar som är riktigt bra nationellt. Sen resten är bra lokalt.
Hur ser övergången ut från akademin till A-laget?
Jean: Jag tycker att det ser bra ut. Vi har Elvira Björklund, född 2004, som stått i målet under Svenska Cupen. Förra året skrev vi lärlingsavtal med några spelare. Vi har också precis som i pojkakademin utökat staben med en övergångstränare som gör samma saker som dom i pojkakademin gör. Hjälper dom att ta nästa steg.
Magnus, har du koll på dom flickorna?
— Jag har bra koll på dom. Kollat på matcher och träningar. Pratar kontinuerligt med F-19 tränaren. Hög kvalitet. Ett av Sveriges bästa lag. Vi har haft upp totalt tio spelare tror jag, som tränat med oss nu, dom får prova på nivån. I stort sett samtliga som varit tillgängliga har varit uppe med oss. Riktigt duktiga tjejer.
Jag läste att Elin Flyborg och Markus Karlsson dotter Nea, är med i A-truppen. Härligt att Blåränderna bara fortsätter generation efter generation.
Jean: Ja, härligt. Hon är tyvärr skadad nu, men på väg tillbaka.
Vad är din inställning till det Magnus? Unga spelare kontra rutinerade spelare?
— Det finns entydig statistik som visar att dom lagen som vinner något har många erfarna spelare i sitt lag. Om vi tittar på Djurgården har vi många unga spelare som är erfarna. Vi har exempel på spelare som är 23 år som ändå gjort 6 år i representationslaget. Med det scenariot så är hon både ung och rutinerad i samma spelare. Fotboll är ett lagspel. När man är ung brukar det vara svårt att ta ansvar för dom större skeendena på planen. Med rutin tar spelaren den rollen som är bäst för laget. Förståelsen för lagets behov ökar med rutin är min upplevelse. Det här kan bli en stor omställning för unga spelare. När en äldre spelare som tagit plats, ställt krav och försvinner då kan det bli väldigt annorlunda för den unga spelaren att axla det ansvaret. Det är den stora skillnaden som jag ser det. Den erfarna kan ge laget några extra aspekter som den yngre inte ännu klarar av.
Det där är intressant. Många kunniga jag pratat med säger, om det är för många "gamla" spelare i truppen så blir allt rutin, vardag. Är det viktigt hur truppen är balanserad?
Jean: Både ja och nej på den frågan tror jag. Vi tycker att vi har en riktigt bra mix. Vi har fått in erfarenhet i form av Sanna Kullberg, Emelie Lövgren och Tove Almqvist, spelare som varit med ett tag. Utöver det har vi tagit in ett gäng framtidsspelare också. Vi har valt att ha både rutinerat och ungdomlig entusiasm.
Magnus: Jag tror att båda kategorierna driver på, fast kanske på olika sätt. Dom rutinerade ställer krav på andra. Det gör att dom själva måste leverera. Ungdomlig glöd driver också på.
Om du har en 28-åring med CV, en 19-åring utan CV. Ungefär likvärdiga. Vem väljer du?
Förenklade frågeställningen i skrift.
Magnus: Valet som görs är utifrån faktan jag har på bordet. Allt som ingår i en laguttagning blir kanske en A4 sida i en utskrift. Ålder kommer aldrig som enskild del vara till grund för mitt beslut. Det finns spelare som är 22 år men mogna som 30-åringar. Sen finns det talangperspektiv. Ekonomi också. En yngre spelare kan i nästa skede vara mer värd. Din fråga skulle bli jättelång, mitt svara lika långt om vi skulle få med alla saker som styr det.
Vad vill du utveckla som tränare för Djurgården dam?
Magnus: Allt. Det tror jag alla vill som brinner för sitt uppdrag. Framförallt vill jag att vi ska klara av att spela ett högre försvarsspel. Förra året spelade vi många matcher med ett lågt försvarsspel. Anledningen till det är att när vi vinner bollen ska vi ha närmare till motståndarnas mål. Vi ska försvara över hela planen men växla höjden i det. Att ha bollinnehav, för att kunna driva matcherna. Har vi bollen är det bara vi som kan skapa målchanser. Innehavet ska ha ett syfte. Inte bara spela runt. Syftet ska vara att ta oss framåt och skapa nya målchanser. För att få till det så behöver vi snabba spelare som löper in bakom motståndarnas backlinje. Att ha tekniska spelare och sätta dom i situationer som är så bra som möjligt för laget.
Är det ett värde i sig, att ha innehav för att vila med bollen? Är snabbhet lika viktigt för damsidan som det är på herrsidan?
Magnus: När vi har bollen är det en helt annan stressnivå än när motståndarna har den. "Vi måste se till att täppa till ytorna, att dom inte kommer in bakom oss". Har vi bollen ligger fokus på att hela tiden göra sig spelbar för sina medspelare. När det gäller snabbheten, absolut lika viktig. Vikten av den kommer bara öka. Om jag tittar på Champions League matcherna nu, är snabbhet och fysisk styrka en förutsättning.
Såg matchen mot Kristianstad på Stadion förra året. Nellie Lilja, som experter säger är vår viktigaste spelare, kunde bara vända runt åt ett håll. Såg då att motståndarna täckte den sidan vilket gjorde att Nellie måste passa bakåt vilket gjorde att pressen fortsatte och ökade mot vår defensiv. Det, att kunna vända upp åt båda hållen, går det att träna?
Magnus: Ja, det gör det absolut. Nellie är ung, bara 23 år. Vi jobbar väldigt hårt individuellt för att utveckla sig. Men sen ligger det på medspelaren också att sätta sin lagkamrat i situationer som ger möjligheter. Vi tränar på hur vi ska positionera oss för att kunna gå åt båda hållen. Att se var närmsta motståndare befinner sig. Men att vända åt båda hållen går att träna och det gör vi hela tiden. I det ingår även att kunna passa med båda fötterna. Vilja och tålamod så går allt.
Potential, hur bra är vi i år?
Jean: Jag känner ett stort förtroende för våra ledare och spelare. Om jag jämför känslan med tidigare år tillsammans med mina synintryck är det mycket högre fart. Spelarna lär sig syftet med övningarna på en högre nivå. Vi satte truppen tidigt. Tror sista anlände i januari. Det i sig tror jag ger bra synergier under säsongen.
Har vi större bredd i år?
Jean: Truppen består av 24 spelare. Större bredd. Större bredd på spetsen.
Är målet i år då att kriga om platserna 3-6?
Jean: Vår ambition är att ta tre poäng i varje match. Det ska ge en plats på övre halvan över kommande säsong.
Magnus: Förra året blev vi nia. Nu är det två lag till i serien. Vi ska absolut vara med om platserna på den övre halvan.
Jean: Som det är här och nu, är Häcken och Rosengård för långt fram. Dom har historien och erfarenheterna över tid. På sikt tror jag att vi klubbar under med större organisation och som är mer kända, att vi är också här för att tävla. På sikt kommer tyngden väga över till fördel för oss. Vårt paraply av möjligheter där vår stora supporterskara ingår, kommer hjälpa oss på sikt. Dom klubbar oavsett om det är herr eller dam som är loket, det vill säga att inte båda tävlar på samma nivå, kommer att få svårt att hänga med. Vi tror stenhårt på vårt upplägg med en helhet som vi stora klubbar skapat. När nu Europa förändras gäller det att vara med. I nästa steg måste det i sin tur ge att vi lär oss att ta betalt också. Nu utbildar vi fantastiska fotbollsspelare, men vi är dåliga på att ta betalt.
Min dotter och jag som följer damerna på nästan samma nivå som herrarna, undrar varför vi säljer spelare till konkurrenter mitt under säsong (2021)? Guðrún Arnardóttir i detta fall till Rosengård.
Jean: Var många som höjde på ögonbrynen. Vi anser att vi har stabilitet i föreningen eller truppen. Våra långsiktiga mål är i samklang med våra kortsiktiga mål. Vad är bäst för Djurgården i varje uppkommen situation. Så i det specifika fallet gjorde vi bedömningen, för alla berörda parter planerade vi om för Djurgårdens bästa. Vill poängtera, det var den särklass största transfersumma som Djurgården dam varit delaktig i.
Får vi betalt i det här läget?
Jean: Det var en försäljning som genererade intäkter till föreningen. Sen i samma veva värvade vi Kamilla Karlsen som spelar på samma plats.
Herrarna har en ambition att ha en bas av spelare från närområdet. Hur ser ni på det?
Jean: Vi ser det på samma vis. I första hand vill vi ha Stockholms spelare. I andra hand spelare från Mälardalen. Men det ordet som alltid kommer, det viktigaste är kvalitén på dom spelare vi har. Vi kan inte åka ut Allsvenskan om vi inte lyckas finna kvalitén geografiskt. När jag kom in i Djurgården var vi inte så attraktiva för spelarna. Vi höll på att åka ur. Vi spelade tråkigt. En spelare sa till mig: “Nä, jag vill inte spela hos er, för er fotboll är tråkig”. Så vårt kortsiktiga mål blev att stabilisera verksamheten för att långsiktigt göra oss attraktiva för spelarna. Vi räknar med att öka andelen lokala spelare inför 2022.
Påverkar landslagets framgångar oss på nationell nivå?
Jean: Det som händer också är att när OS laget gör det så extremt bra, höjs marknadsvärdet på spelarna. Vilket gör att för en försäljning kanske man kan värva tre nya kompetenta spelare. Jag tror inom ganska kort tid kommer våra stjärnor, precis som herrarna, inte spela i Allsvenskan. Det blir en direkt effekt av OS laget.
Finns det någon risk att folk jämför skillnaderna med A-landslaget som jag tycker spelar ruggig fotboll?
Jean: Allsvenskan håller hög internationell klass. Men precis som inom herrfotbollen kommer våra spelare att lämna för att pengarna blir större och större ute i Europa.
Vilka eller vilken spelare tycker ni har högst potential i truppen? Modell fixstjärna? Vad kan det leda till?
Jean: På den frågan väljer jag att svara kollektivet. Den är på en nivå vi inte haft tidigare. Självklart gäller detta under min tid i klubben. I slutändan, det jobb som tränarna lägger ner är det som gör att vi kan värva spelare. Vi spelar attraktiv fotboll. Hur hela föreningen ser på styrkan av att ha ett dam+ och herrlag i högsta serien. Vad det gäller potential säger jag Louise Hvarfner.
Magnus: Vi har många unga och duktiga spelare. I ordet genombrott ligger sin första bra Allsvenska säsong. Stina Lisa Johansson och Alice Bergström som båda kom från Elitettan kommer att göra det bra. Sen tror jag även att Tilde Lindwall och Sara Vilja Widlund som båda har haft någon form av genombrott men nu kommer etablera sig. Louise som Jean nämnde har varit väldigt bra i cupen. En spelare som gör alla sina medspelare bättre.
Har har skam till skrivandes aldrig sett Louise spela, vad har hon för egenskaper?
Magnus: Väldigt löpstark. Jobbar kopiöst hårt hela tiden för att erövra boll, täcka ytor. Löper även mycket för att vara ett alternativ att ge bollen till. Gillar att ha bollen. Duellstark, som i att skydda bollen men även vinna den i kamp mot motståndaren.
Jean: Vår version av Tobias Linderoth. Tjurskallig som bara den. Jobbar i det tysta.
Jag har alltid gillat Tilde Lindwall. Rusar omkring som en snabb iller på planen. Men hon har i mina ögon aldrig kunnat skydda bollen. Har hon blivit starkare? Eller är det fel på mina ögon?
Jean: Hon är MYCKET starkare.
Magnus: Ja, hon är starkare. Hon var skadad förra året. Hon har byggt upp en bra styrka i ben och bål i alla fall. Så henne flyttar dom inte på så lätt i år.
I Stockholm tycker vi alltså att vi är bäst, är det korrekt?
Jean: Självklart.
Vad är rimliga mål och förväntningar i närtid och framtid?
Jean: Det vi uttalat är att vi vill på sikt ha samma målsättning som herrarna, vi vill ut i Europa. När vi absolut är i det läget att konkurrera om tredjeplatsen har vi sagt, senast 2025.
Kan ni ge exempel på hur professionalismen ökat på damsidan sen ni anlände? Får tjejerna hjälp med maten? Tränar vi mer? Bättre?
Jean: En av Magnus första träningar körde han betydligt hårdare än truppen var van med. Vilket gillades. Jag fick många glada meddelanden från tjejerna då. Vi fystestar och följer upp över tid på ett helt annat sätt än bara för några år sedan. Vi har komprimerat träningarna lite så att tjejerna har möjlighet att göra annat. Vi försöker vara effektiva i vår dagliga värv.
Hur kollas fysiken upp på våra spelare?
Magnus: Vi mäter med Polar, alltså puls, sträcka, hastighet, sprintar och allt som är mätbart. Det i sin tur gör att vi kan se vad som behövs för stunden. Sen även den kommunikativa delen, vi pratar med spelarna hela tiden hur dom mår för att fånga upp det som avviker.
Jean: Det vi gör först och främst är att alla spelare från 13 år och uppåt screenas före säsongen för att få reda på hur det ligger till med knän och leder bland annat. Vi har ett samarbete med Stockholms Kiropraktor rehab där alla våra spelare får förtur. Som när Louise fick bollen i huvudet kunde vi kolla det dagen efter. Där vill jag påstå att vi ligger i framkant. Samarbetet med pojkakademin ligger nu på planet att vi lär oss i realtid väldigt mycket som dom kommit fram till över tid.
Markus Johannesson sa förra året att på grund av den skillnad som är mellan flickor och pojkar på fysiken, har dom i Norge forskat fram skillnaden och därigenom kunnat skräddarsy träningen. Hur ligger vi till där?
Magnus: Vi var med på en screening nu som förbundet gjorde i samarbete med John Westman bland annat.
Magnus, är det skillnad på hur vi lägger upp träningen då? Eller är det belastning?
— Ingen stor skillnad på upplägget. Belastningen är på den nivån som vi klarar av med fart och fysik. Anna som är vår fysio håller koll på våra spelare och hjälper dom successivt att bli starkare.
Hur ligger vi till nu, idag, skademässigt?
Magnus: Vi har Portia (Boakye) som är borta längre tid annars ser det bra ut.
Och dom unga flickorna i U17-19?
Jean: Just nu, i den här fasen har vi några spelare borta. Nea (Flyborg) är väl den som varit borta lite längre men nu börjat träna igen.
Är det något som efterfrågas av tjejerna som dom tycker att vi saknar?
Jean: I dagsläget tycker jag vi har allt vi behöver. Tror inte det finns någon klubb i Sverige som har det bättre förspänt än oss. Hur vi exponeras. "DIF inifrån" backningen vi får från mediateam. Svårt att se att någon har det bättre.
Är det viktigt med kulturbärare?
Jean: Väldigt viktigt. Vi har spelare som hela tiden tar kliv. Vi har spelare hos oss som Tilde och Julia (Walentowicz) som varit med från det dom var knattar. Många i laget som har Stockholm som födelseort. Dom är idoler för vår flickakademi och kommer regelbundet och berättar hur dom gjorde för att ta klivet upp i vårt representationslag. Dom har sett dom, varit där när dom avancerat från flickor till dam.
Kanske är en känslig fråga. Men om jag frågade tio stycken killar som är DIF, i stort sett ointresserade av dam, om dom kunde något namn kunde kanske fem stycken ett namn och det var Fanny Lång. Varför fick inte hon förlängt?
Jean: Det jag kan säga är att Fanny är en jättebra tjej och gjort jättemycket bra för Djurgården. Om vi som klubb vill ta steg måste vi göra förändringar. Vissa av dom sakerna vi gör då gör ont.
Vad ser ni för potential på publiksidan för våra matcher?
Jean: Som det ser ut nu växer det varje match. Vi mötte Hammarby den 25 september 2021, det var som en explosion. Vi får hålla på att jobba med sådant vi aldrig gjort. Säkerhet till exempel, när jobbades det med det inom DIF dam? Jag får till och med sms där folk frågar, kommer vi starta bortafölje? Det växer och utvecklas hela tiden.
En sak som jag och min dotter ruttnar på är att lagpresentationen sker med ryggen mot publiken, 60-70 meter från läktarna, varför då?
Jean: Menar du att vi ska bygga om arenan?
Jag menar, Aftonbladet har sändningsrättigheterna men till och med DIFtv har en mobil kamera, hur svårt kan det vara för de att filma från andra sidan vid presentationerna?
Jean: Vi fick inte göra så som vi gjorde på slutet förra året, presentation mot läktaren. Men då vi vill hälsa vår publik välkommen kommer sista delen av uppvärmningen efter presentationen att ske mot publiken.
Varför är det en bra ide att gå och titta på DIF dams matcher?
Jean: Om jag talar för mig själv är det grymt bra stämning på matcherna. Stor sympati och glädje från läktarna och vårt lag. Det är inga som går när vi ligger under, alla stannar till slutsignalen. Stockholm Stadion är en grym arena som andas DIF kultur. Varje gång vi signar en ny spelare tar vi dom först till kansliet, sen till shopen och sedan till Stockholms Stadion. Man märker att nästan alla har hört talas om vår arena, men när dom kommer in så… WOW! Axel hjälper oss med prestationerna. Han är riktigt bra. Gillar inte att fuska eller spara tid, ska vara ordentligt.
Är det något ni vill hälsa supportrarna?
Jean: För alla som har varit på Stadion sen dom släppte in publik igen, titta på klippet i "DIF inifrån", titta på spelarnas reaktioner. Se glädjen när dom ser supportrarna, det går inte att köpa för pengar. Några av tjejerna var tårögda.
Sista frågan för vår tillmötesgående sportchef och tränare. 46 minuter med öppen dialog. Jag tror stenhårt på det jobb som görs i föreningen. Men när en verksamhet blir bättre och bättre som damfotbollen blivit, då måste man ta steg. Går inte att flyga innan man sett till att vingarna bär. Men du, som läser det här, ta dig till Stockholms Stadion, ge våra damer support för det är dom värda. Sen tror jag inte du kommer ångra dig upplevelsemässigt heller.